Gott nytt år!
Nu är jag i Vetlanda och firar nyår med John och hans föräldrar, samt hans systers lilla dotter. Johns kompisar skulle fira med sina respektive flickvänner på olika ställen i landet, så det fick bli ett väldigt lugnt nyårsfirande här ute i Flugeby istället för fest med dem. Det känns skönt att tillbringa tid med nära och kära nu när vi för en gångs skull är hemma :)
Framåt midnatt ska jag och John åka in till stan och se på fyrverkerierna. Det är så mysigt att påbörja det nya året tillsammans! Jag slår vad om att 2010 blir ännu bättre än 2009 - it can only go up from here! (Peppar, peppar... haha!). Gott nytt år allihop!
Drowsiness
Jag tror det rör sig om kaloribrist. Jag är verkligen periodätare, och ibland har jag ingen aptit alls. Som nu, tanken på att stoppa mat i munnen gör mig illamående... Och i motsats till vad många kanske antar är det inte alls eventuell viktuppgång jag är rädd för, nej, jag hatar att ha såhär dålig aptit. Det är väldigt påfrestande att tugga samma tugga femtioelva gånger och fortfarande inte kunna svälja den. Ibland känns det verkligen som maten växer i munnen.
Jag brukar skämtsamt säga att jag tycker kroppen kan ta lite av min JLo-butt när den behöver energi, men det finns inte så mycket kvar av den längre, så jag blir väl så illa tvungen att proppa i mig lite ister snart, haha! Jag ska verkligen försöka få i mig lite näring så jag orkar stiga upp i morgon och vara aktiv hela dagen. Jag och John ska avsluta det här året och påbörja det nya tillsammans, det ser jag fram emot ♥
Dagens inköp
Att somna gick snabbt, det gjorde jag redan vid halv nio, och att vakna gick nästan lika snabbt det med. Jag vaknade igen vid halv tolv och var allmänt obekväm i kroppen, så jag steg upp, åt ett par clementiner, och nu funderar jag på att ta mig lite glögg (om det finns någon?).
Här kommer bilder på dagens inköp:
Nailpolish Holographic madeleine
High Tech Lighter platina
Cybershadow rumble
Första gången jag såg ett lack ur holographic-serien var på Lindas sminkblogg, där jag såg den här bilden (fast hennes är i nyansen britta, och mitt i madeleine):
Jag tycker det är helt underbart fulsnyggt och tror det kommer passa hur bra som helst till min ring och alla acid wash-plagg. Det blir en oväntad kombo! Kommer definitivt måla på ett lager sådant innan jag beger mig till Vetlanda för nyårsfirande... sedan tror jag allt det blir både min ring, och armbanden jag fick av Sussi och Hasse i julklapp... Varför snåla på glittret en sådan kväll? Resten av outfiten är jag osäker på än, men det blir säkerligen något relativt nyinköpt det med; jag tycker det är en bra kväll att inviga kläder på :)
Långa baslinnen att ha till tights
Caférunda med Brain och shopping med mamma
Kevin Murphy-produkter att testa
Nu har jag precis kommit upp på Axla efter mittbesök på Mixstudio. Det blev en bit klippt på längden, men håret når fortfarande en bra bit ner på ryggen, så det var inte mig emot. Hellre helt och välklippt än långt bara för att det ska vara långt. Dessutom kommer de centimetrar han klippte av ha vuxit ut igen inom ett par månader; mitt hår brukar växa rätt snabbt :)
Michael håller platsen som min favoritfrisör. Han vet verkligen vad han sysslar med, den mannen, och dessutom är han alltid trevlig och pratsam. Just nu håller de på och testar en serie ekologiska produkter, och snäll som han är skickade han med mig ett par som jag ska få testa och skicka tillbaka omdöme på. Jag blev jätteglad, det ska bli kul att testa något (som förhoppningsvis är) allergivänligt som faktiskt doftar gott!
Home at last
Efter klippningen tänkte jag sätta mig uppe hos Axla och plugga en stund, och sedan ska jag och mamma luncha tillsammans någonstans. Och efter lunchen ska jag träffa Brain (om tiden passar henne, hoppas!). Det låter väl som en bra plan, tycker ni inte det?
Nästan frisk
Jag tvingade mig in i duschen, och när jag kom ut därifrån sminkade jag mig lite, trots att det redan var kväll. Jag vill att John ska få se den finare versionen av sin flickvän innan vi skiljs åt imorgon ;)
John kom nyss hem från jobbet, så nu ska det kokas te och se på film. Igår såg vi en riktigt bra en som heter Dorian Gray, hoppas den vi snart ska se är minst lika bra! Doftljuset vi vann i julklappsspelet står i fönstet och brinner, så det doftar "french vanilla" i hela rummet. Även sämre dagar kan få underbara slut när vi är tillsammans ♥
Justification for higher education
Jag gillar verkligen Kristians väggkonst:
Inte lika toppen...
Min teori om att allting alltid måste ligga på en neutral nivå, dvs 0, verkar fortfarande stämma bra. Jag hade en toppenjul och hamnade därför på en massa + på min egenpåhhittade skala, men så roligt ska vi tydligen inte ha det. Idag har jag knappt lämnat sängen.
Trots febern tvingade jag mig upp vid ett, satte på mig massa kläder och tvingade mig ut i snöovädret till Hemköp. Promenaden dit som i vanliga fall inte hade tagit mer än fem minuter tog säkert minst det dubbla så som jag gled runt i snön. Jag köpte mjölk, fruktsoppa (=sjukmat), två liter yoghurt, smör, bröd, ost, skinka, kaviar, te, socker, tuggummi och toapapper. Och det kostade mig ca 250 kr. Helt sanslöst!
När jag och John verkligen storhandlar i England brukar det hamna på samma summa, men då har man å andra sidan fått med sig både köttfärs och kyckling och tillhörande färdiglagade såser, potatis, pasta och ris, massa frukostmat, grönsaker och frukt, godis och kanske till och med någon tidning. Att saker och ting är dyrt i Sverige kommer ju knappast som en överraskning, men jag blev ändå förvånad över hur lite man man får för pengar i det här landet. Oh well, husen är ju i alla fall varma, och de flesta kök och badrum är härligt mögelfria (haha!). Det finns givetvis både för- och nackdelar med det mesta. Nackdelen med England är helt klart att boende generellt håller en mycket lägre standard (det ska mycket till om varmt och kallt vatten ska komma ur samma kran där borta...), men å andra sidan har man råd och unna sig så mycket mer vardagslyx som fattig student :)
Jag ville bara säga att hur skönt det än är att vara hemma, så mindes jag väl varför jag flyttade när jag vandrade i djup snö i 20 minuter för att kunna köpa löjligt dyr mat. Det ska bli skönt att komma "hem" till Liverpool i januari. Och ännu skönare blir det säkert att återvända till Sverige i påsk, när snön (förhoppningsvis) är borta, samt i sommar, då Sverige utan tvekan är som bäst...
En toppenjul!
Jag och min familj firar på samma sätt varje år. Vi börjar alltid med att öppna ett eller ett par paketer var så fort vi stiger upp på morgonen. Årets "under granen-paket" var ett The Body Shop-set i favoritdoften vanilj från Brain, och ett halsband från mamma och pappa. Underbart!
Julklappshögen blir minde och mindre för varje år som går, men den var ändå förvånansvärt stor i år, med tanke på hur korta önskelistorna varit (ju dyrare saker, desto kortare lista...). Jag fick min drömklapp - en systemkamera - som är något jag önskat mig i flera år nu, det känns helt otroligt att äntligen äga en. Snacka om att jag har något att leka med framöver, I can't wait! Hoppas jag lär mig att använda den på ett bra sätt hyfsat snabbt. Jag får be John posera för mig så jag har någon att ta provbilder på ;)
Framåt kvällen kom John hit och så invigdes han i vår årliga tradition "julklappsspelet". Jag vet att det finns oändligt många varianter på det spelet, men vårt går iaf ut på att pappa köper random crap (oftast riktigt vedervärdiga prylar från ÖB eller liknande) som vi slår tärningar för att försöka vinna. Slår man lika får man ta en klapp från högen, och när alla paket är tagna får man ta av varandra istället, och när klockan som ställts på hemlig tid ringer får man öppna klapparna man vunnit. Sedan följer eventuell byteshandel mellan spelare. Jag måste säga att var oväntat hög standard på julklappsspelets julklappar i år (förra året vann jag t ex en kepslampa, och för ett par år sedan vann jag en hopvikbar resegalge, haha!). Jag diggar tuggummiaskarna, disktrasan däremot hade jag kunnat leva utan...
Ännu har jag inte testat min nya kamera, men här följer några bilder tagna med en gammal:
Mitt i firandet
Det togs några bilder i väntan på maten. Nu är det dags för fika framför Kalle Anka, och sedan följer paketöppning! Det känns skönt att ha familjen samlad igen :)
Nu är det jul igen...
Här är en gammal bild på oss som jag tycker mycket om:
Reunion!
Snabbvisit i Linköping
När jag väl hade landat i Sverige stod min alldeles egna välkomstkommitté där och väntade på mig med kameran i högsta hugg!
På Skavsta flygplats var det inte riktigt så tomt som det ser ut, haha!
Vi stannade i Linköping på vägen hem för att hälsa på min fina pojkvän. I väntan på att han skulle sluta jobba tog jag, mamma och pappa en fika på Café Gyllen, och sedan släpade jag med dem till Monki där jag köpte en kavaj och en kjol. Jag vet, shopaholic är bara förnamnet, men till mitt försvar var båda plaggen på 75% rea, så det kostade mig inte alltför mycket ;)
Framåt tretiden kom John och mötte oss, och så åt vi middag på Ghingis. Jag och John firade tio månader tillsammans den dagen, så jag är jätteglad att jag fick träffa honom en liten stund ♥
Liverpool John Lennon Airport
Fem över fem öppnade tax free-shopen, och jag kunde inte låta bli att unna mig något. Det fick bli en flaska av min absoluta favoritparfym Burberry London. Det är tredje gången jag köper den nu, jag tröttnar aldrig! Så trots uttråkningen var jag rätt nöjd när jag väl steg på planet ;)
Bara ett par timmar kvar
Nu sitter jag alltså bara och väntar, men det går an. Jag dricker te, äter chokladkakor, och ska alldeles strax kolla på ett par avsnitt av Sunes Jul (Peter Haber är ju helt briljant som Rudolf!). Julkalendrarna var verkligen mycket bättre förr!
Nästan redo att åka
Nu ska jag bara slå in Johns present, sedan är det nog bäst att jag går och lägger mig. Jag har ju medvetet vänt på dygnet för att jag ska kunna hålla mig vaken imorgon natt, hoppas jag klarar av det utan problem. Och hoppas vågen vi har visar en sanningsenlig siffra, så att jag inte blir tvungen att slänga något på flygplatsen (i såna fall ryker müslin och torrschampot, jag varnar dig nu mamma, haha!). Förhoppningsvis ska det väl gå utan problem :)
Nu: godnatt, eller snarare god morgon!
Förra gången hjälpte Hasse mig att packa ♥
Dagens inköp
Jag finner oftast fulsnygga plagg betydligt mer intressanta än klassiskt vackra då det gäller vad jag själv vill ha på mig, det känns helt enkelt mer jag när det är lite quirky. Jag brukar få höra att jag är rätt konstig, haha! Sedan tycker jag om utmaningen att få skumma plagg att se bra ut ;)
Jag är så glad att jag numera klarar av att strunta fullständigt i vad de flesta tycker om mitt sätt att klä mig. Det är ju alltid trevligt med komplimanger, men faller mina kläder inte folk i smaken gör det inget alls, i alla fall inte så länge de håller det för sig själva. Meningslösa förolämpningar är ju bara onödigt...
Här nedan kommer bilder på dagens inköp, som jag är helt otroligt nöjd med!
Vardagslyx
Jag hoppas jag kan få till hyfsade bilder av mina nyinköpta kläder och skor i natt, men går inte det får det vänta tills imorgon. Jag köpte två klänningar, ett till par (mer extrema) acid wash-leggings, en tröja, och ett par skor som jag suktat efter ända sedan jag flyttade hit. Jag kan inte beskriva hur härligt det känns att äntligen fått lägga vantarna på dem, och ännu bättre blev det av att de var på 50% rea. Det ni!
Innan jag återvände till Kensington tog jag en fika på Costa i form av en medium cappuccino och en stor bit Christmas Chocolate Cake. Och så satt jag och pratade länge och väl med pappa på telefon. Jag tror jag ringde honom fem gånger idag, han fick inte en ledig stund, stackarn, haha! Vi är verkligen på samma våglängd han och jag, och kan diskutera saker i evigheter. Det finns ingen i världen jag är mer lik än honom, både vad gäller gott och ont ;) Vi har väldigt lika syn på saker och ting, och väldigt lika intressen. Folk som känner oss båda säger alltid att jag är pappa upp i dagen. Det är lustigt hur tydligt det är att jag ärvt många utav hans personlighetsdrag... jag undrar hur mycket som är medfött och hur mycket som är inlärt? I guess I'll never know for sure...
En underbar sista dag i stan
Jag har varit i stan hela dagen, och köpt så mycket saker att jag knappt orkade bära hem alla påsar. Men med hjälp av en rejäl dos viljestyrka lyckades jag! Jag tänkte lägga upp bilder på allt jag har köpt lite senare; det blir ett passande nattnöje nu när jag är så illa tvungen att vända på dygnet om jag ska orka hålla mig vaken på flygplatsen imorgon natt.
När jag traskade runt i Liverpool One idag insåg jag återigen hur mycket jag älskar den här staden! Visse finns det en hel del jag saknar med Sverige, men jag trivs som fisken i vattnet här i England. Liverpool är så vackert och invånarna så schyssta... Jag önskar jag kunde bjuda hit alla mina vänner och visa dem min nya hemstad. Jag är glad att jag kommer sakna Liverpool; att återvända till en stad jag inte trivs i efter nyår hade ju inte alls varit kul. Jag känner mig verkligen hemma här :)
Pappas absoluta favoritbutik
Jag, och olyckligtvis "the dark side" i bakgrunden (ett ärligt misstag, haha!)
Liverpool One
Jag har förberett mig med dubbla lager strumpbyxor för att klara av kylan, hoppas det hjälper! Det ser soligt och fint ut, men jag är rätt säker på att skenet bedrar...
Ett krävande tävlingsbidrag
Tävlingen avslutas den 19 mars 2010, och förstapriset är £250 och en iPod Touch. Det skulle inte sitta helt fel att vinna det! Dessutom tror jag oddsen att vinna kan vara större än de verkar; jag menar, hur många orkar lägga så mycket tid på ett tävlingsbidrag? Jag gjorde det för att det var roligare än att bara sitta av tid här i väntan på hemresan, men i vanliga fall hade jag aldrig bemödat mig med det, och det hoppas jag inte andra gör heller för om de låter bli ökar ju mina chanser att vinna ;)
Jag väntar och längtar
Som tur är har jag en underbar familj som alltid finns där för mig, så jag har tillbringat åtskilliga timmar idag och ikväll med att prata med mamma och pappa, och med morfar på Skype. Jag har helt klart världens coolaste morfar! Vi har haft så himla roligt tillsammans genom åren, och han får mig alltid på bättre humör ♥
Mormor tittade också in på Skype, och det är jag jätteglad för! Jag saknar henne så mycket att det gör ont ibland. För er som inte vet har jag träffat min mormor och morfar så gott som varje dag i hela mitt liv, och att inte kunna göra det längre är en utav de största nackdelarna med att bo så långt hemifrån.
Det ska bli så skönt att träffa alla igen på julafton! Mamma, pappa, David, mormor, morfar och farmor - alla kommer vara där, precis som det ska vara. Och om det går som planerat, vilket jag hoppas innerligt, kommer även John och hälsar på framåt kvällen. På julafton är det ett år sedan vi började lära känna varann, så att han kommer dit då har stort symboliskt värde för mig... Åh vad jag längtar!
The definition of cool
Jag förstår att långt ifrån alla delar den åsikten med mig, och det är givetvis helt okej, men vad jag inte klarar av är när någon som inte har den blekaste aning om vem han är, vad han gjort eller vad han står för kritiserar min åsikt. Så snälla, låt bli det om ni vill hålla er på god fot med mig. Bara ett tips ;)
Vad jag vill komma till är att jag köpte en ring idag - en Keith Richards-inspirerad ring som jag blev helt kär i när jag såg den igår:
Kavajen med stort K
Julavslutning med Ryan
Efter terminens allra sista föreläsning gick jag och Ryan till Starbucks för att fira. Vi började med att häva i oss varsin Toffee Nut Latte, snackade en massa strunt, sedan gick vi ut en sväng (Ryan tog en rökpaus), och sen gick vi tillbaka till Starbucks och drack ännu mer kaffe. Han är så jävla rolig den killen, vi skrattar alltid en massa när vi träffas! Sedan är det skönt att ha en killkompis som vill umgås med mig trots att jag har pojkvän och som låter bli att ragga på mig; det är bara jobbigt med killar som är för 'på' och som vägrar fatta att jag bara har ögon för min John. Nu är det förresten bara några dagar kvar tills jag får träffa John igen... vad jag längtar ♥
Natalie åkte hem till sin hemstad tidigare idag, och jag fick ett jättegulligt sms av henne där det stod att hon kommer sakna mig nu på jullovet. Jag blev alldeles rörd... Hon är så snäll, jag kommer sakna henne med :)
Eggnog latte? Nej tack.
Inte nog med att det smakade som caffe latte blandat med ägg, de strödde muskotnöt på toppen också vilket bara gjorde saken sju resor värre! Men men, gillar man en spenaträtt i kaffeform så kanske en äggtoddylatte kan falla en i smaken. Själv tyckte jag inte alls om det...
Men det var värt det ändå, för att fika med Natalie tycker jag väldigt mycket om :)
Ett lyckat byte
Saken var den att Natalie inte var särskilt förtjust i armbandet, och jag hade mycket hellre valt ett armband än en portmonnä, så vi bytte. Så jag blev alltså ett armband rikare, och passande nog matchar de blå glaspärlorna min blazer perfekt! Det var ett väldigt lyckat byte med andra ord ;)
Det enda jag skickar i år...
God morgon!
Nu är jag färdigfixad och klar att gå, och tänkte bara slänga iväg en liten hälsning innan jag springer iväg till universitetet. Ha en bra dag allihop!
Imorgon är en ny dag!
Idag har jag känt mig ovanligt trött och omotiverad - en följd av att har sovit alldeles för få timmar de senaste dygnen - men morgondagen ser jag fram emot! Då ska jag ha på mig min nya blazer, t-shirt och de bruna armbanden. Det är så mycket roligare att stiga upp när man har något fint att ta på sig :)
CSN kräver att jag skickar in ännu en studieförsäkran innan jag får mina pengar för vårterminen, så imorgon ska jag försöka få den lappen påskriven av någon på universitetet och ivägskickad, så att de får den i god tid. Jag ska även försöka hinna med att köpa med mig en latte innan föreläsningen börjar, det är en bra start på dagen.
Efter föreläsningen ska jag och Natalie gå och fika på Starbucks. I could use some cheering up right now, och det är hon bra på. Hoppas bara det går som planerat!
Usch, nu ser jag på klockan att jag ska stiga upp redan om sex timmar. Bäst jag stryker mina jeans nu, och sedan är det bara att borsta tänderna och krypa ned under täcket.
Godnatt!
Trött och hängig
Hello peeps!
Nu sitter jag i soffan och på TVn visas en sneak peak på den där serien Glee jag hört så många svenskar tala om. Jag har sett ungefär fem minuter av det nu och har redan insett att det är alldeles för tillgjort amerikanskt för att jag ska orka kolla. Mer eller mindre alla karaktärer som öppnat munnen hittills har har talat med tjejversionen av en fjollbögsröst... why!? Står det i anställningskontraktet att de måste förställa rösten när de levererar repliker? I just don't get it, jag tycker verkligen inte sådant är roligt.
Något jag däremot förstår alldeles för väl är att man råkar illa ut om man inte betalar sina räkningar, så jag tvingade mig ner till Liverpool One idag för att betala vår interneträkning. Jag tror aldrig jag har betalat en räkning förut... fakturor har jag ju betalat när jag köpt saker på internet, men jag har aldrig gått in på ett bankkontor för att betala något tidigare. Man lär sig något nytt varje dag, haha! Och det var verkligen på tiden att jag lär mig betala räkningar.
Jag är så otroligt trött idag att jag verkligen får tvinga mig själv att göra allt jag behöver göra. Nu ska jag alldeles strax tvinga mig in i duschen, och sedan ska jag sova lite till. Vid midnatt någon gång ska jag förshoppningsvis prata lite med min käre pojkvän på Skype. Det ser jag fram emot!
A word of advice
Nästan som hemma
Jag är glad att Kayleigh fortfarande är här, nu när John har åkt hem till Sverige; hade huset varit helt tomt hade jag känt mig betydligt mer ensam och övergiven. Och om natten är det skönt att veta att någon annan ligger och sover en trappa upp :)
Jag har haft jättesvårt att sova utan John. Sängen känns obehagligt stor och tom, och under täcket är det kallt. Jag saknar honom och längtar jättemycket tills vi ses igen. Bara en vecka kvar nu, och den går förhoppningsvis fort!
Shoppingtur med Natalie
Jag gick alltså till Management School först och lämnade in Consumer Behaviour-uppgiften, och vem stöter jag på där om inte Natalie? Så jag frågade om hon ville hänga med till Costa, och som den fikaälskare hon är tackade hon ja utan tvekan. Vi satt där ett bra tag och pratade om allt möjligt, och jag njöt av min gingerbread latte - underbar!
Efter fikat skulle Natalie ner till Liverpool One och leta efter julklappar åt ett par vänner, och eftersom jag inte hade någon vidare lust att gå hem till ett tomt hus följde jag med. Först gick vi in på Primark där jag köpte den bruna toppen, accessoarerna och leggingsen, och sedan tillbringade vi nästan en timme inne på John Lewis. John Lewis är fantastiskt! Där finns verkligen allt man kan önska sig; hade jag bara haft pengar hade jag köpt hela butiken. Men det enda jag köpte idag var den här kalendern:
I love it ♥
Äntligen fri!
Vid halv ett steg jag upp, grymt omotiverad att göra något över huvud taget, men då det sista jag vill är att behöva gå om första året på universitetet var det bara att bita i det sura äpplet. De första vakna timmarna tillbringade jag med näsan i läroböcker, samt letandes efter relevanta journal articles, och när jag kände att jag fått en bra överblick gick jag över till själva skrivandet. Jag tror jag började skriva vid fyratiden på eftermiddagen, och det var inte förrän halv sju i morse som uppsatsen var utskriven och klar. Det är helt otroligt att jag orkade hålla mig vaken och fokuserad så länge!
Men det var väl värt mödan. Nu sitter jag här, tröttare än jag varit på evigheter, och känner mig fri som en fågel. Fri fri fri! Det är en underbar känsla!
Bruna accessoarer
Det var de här asseccoarerna jag nämnde tidigare. De som känner mig väl vet att jag älskar när en färg återkommer ett par gånger i en outfit, så när jag har den bruna toppen under den blå blazern tänkte jag att detta bruna armband skulle passa fint till. Man fick hela sex stycken hårband i olika bruna nyanser för £1, så jag kunde inte låta bli att köpa dem med. Det är på tiden att jag gör något med håret!
Primark-fynd
Jag medger att den vinröda tröjan inte ser särskilt imponerande ut där den hänger på galgen, men på mig sitter den jättebra! Knyt runt halsen, markerade axlar och en underbar färg... Jag tror den och ett par svarta skinny jeans blir min juloutfit. Och skulle jag inte trivas i den är det inte hela världen - den kostade bara £3. Extra kul är det att det är väldigt osannolikt att jag stöter på någon med likadana kläder.
Den blå 'boyfriend blazern' kostade egentligen £13, men just den jag köpte var nedsatt till £5 på grund av ett nästintill osynligt litet skönhetsfel. Vad berättar jag inte, men felet är så meningslöst att det var värt att köpa blazern ändå, speciellt när jag fick den för ett sådant bra pris ;)
Det syns knappt på bilden, men leggingsen är mörkgrå acid wash, och jag som är en sucker för acid wash föll pladask för dem så fort jag såg dem. De kommer vara underbart snygga till kängor eller stövlar, och en mer feminin topp. Can't wait tills jag får ha dem på mig!
Den bruna bastoppen tänkte jag skulle passa fint under den blå blazern, tillsammans med accessoarerna jag köpte idag (visar dem lite senare).
Jag orkar inte mer
Lägg ner.
I väntan på Natalie
I morse var jag förresten på biblioteket och skrev ut vårt grupparbete i Fundamentals of Marketing. 13 sidor blev det, fint utskrivna i färg. Det känns så skönt att ha det avklarat! Three down, one to go.
Ensam kvar
Bekvämlighet
Eftersom jag promenerar minst en halvtimme varje dag (till och från universitetet) har jag lagt klackskorna åt sidan och börjat använda mer fotvänliga skor. Och eftersom jag inte har någon "backspegel" gör jag sällan annat med håret än att föna och plattånga det.
Det fulaste jag vet är när tjejer fixar håret på framsidan av huvudet, men helt glömmer bort baksidan/inte kontrollerar att det ser bra ut. Jag förstår inte varför man lägger ner tid på att styla håret över huvud taget om man inte tänker göra det bra. Här i Liverpool brukar tjejerna tupera upp håret på sidan av huvudet till stora bullar, medan de går runt med helt platt hår och så kallad "sovbena" på bakhuvudet. Jag och John har skrattat åt det flera gånger, det ser verkligen förjävligt ut! Nej, det första jag ska göra när jag bor på ett ställe där jag får skruva i väggarna är att skruva upp en spegel så att jag lätt kan göra roligare frisyrer igen...
Även mina kläder utstrålar bekvämlighet nu för tiden; idag är jag klädd i mjuka kläder från topp till tå. Tröja, strumpbyxor, stickad klänning och klacklösa kängor. Vad har hänt med mig!? Jag klandrar promenaderna och kylan, haha! Så fort jag har råd att åka taxi lovar jag att klackarna åker på igen, jag älskar ju klackar ♥
Lazy-ass outfit
Confidence boost
Mannen (som jag inte minns namnet på), sa att de fortfarande väldigt gärna vill "put me on the books" och frågade om jag hade ändrat mig. Jag förklarade att problemet är att jag inte kan gå på any castings i nordvästra England, inte att jag inte vill gå. Men jag tackade alltså nej igen. Det roliga är att istället för att snäsa åt mig sa han bara "Jag förstår, men snälla ring oss om din situation förändras!". Hur kul är inte det? Jag kan inte tänka mig att det är vanligt att de ringer upp en igen, trots att man redan tackat nej till att arbeta för dem en gång, så jag blev jättepaff!
Oh well, skulle det här med marknadsföring inte gå som planerat kan jag ju alltid modella lite, haha! ;)
Julklappsshopping och fika
Nu sitter jag och lyssnar på All I Want For Christmas Is You (det är för övrigt enda gången jag orkar med Mariah Careys oavbrutna wailande). Jag önskar verkligen att jag hade Alfie-soundtracket här, det är jul för mig! John har slängt in en lasagne i ugnen, så nu är det snart middagsdags. Sedan ska jag göra något jag älskar, nämligen slå in alla julklappar. Mysigt ♥
Bra och dåliga nyheter
På måndag lämnar jag in terminens sista skoluppgift, och efter det är jag fri, så att säga. Planen var att vi skulle turista här i Liverpool resten av den veckan, som vi gjorde när vi först flyttade hit. Gå på stan, fika och äta gott på caféer och restauranger, gå på muséer, ha mysiga filmkvällar och handla julklappar. Och resan hem skulle inte kännas så lång, för vi skulle fira vår tiomånadersdag samtidigt ♥
Jag är ledsen att det inte blir av.
Jag orkar inte
I vanliga fall hade jag inte brytt mig det minsta om att vissa kämpar som attan för att klara av simpla uppgifter, men när jag tvingas samarbeta med dem, och när mitt betyg till viss del grundas på deras insats, då tryter mitt tålamod. Vissa av dem känns det jättebra att samarbeta med; de dyker upp på alla möten, bidrar med idéer, och får sin del av arbetet gjort - that's all I ask. Men andra har verkligen börjat förpesta min tillvaro.
Igår kväll (dvs en lördagskväll) fick jag flera sms i stilen: "jag har gjort detta, kan du kontrollera det, är det bra nog?". För det första pluggar jag inte på lördagskvällar, för det andra är det inte mitt ansvar att se till att deras arbeten är bra nog, och för det tredje är det inte direkt rocket science vi pratar om. Det är en uppsats i Organisations and Management. Hur svårt kan det vara!? Referencing t ex är tidskrävande, visst, men svårt är det inte - speciellt inte med tanke på att vi har tillgång till en guide där det står precis vilka detaljer som ska vara med, i vilken ordning de ska nämnas, och om de ska skrivas i kursiv stil eller inte. JUST DO IT!
Jag var snäll, tog mig tiden att kontrollera arbetet, trots att det var lördagskväll, och upptäcker till min fasa att det är gjort på fel sätt. Med hjälp av den där guiden gjorde jag rätt på första försöket, för andra är det tredje gången de gör det och de har uppenbarligen fortfarande inte förstått hur det ska göras.
Att världen över huvud taget går runt när folk är så pass oförmögna att följa enkla instruktioner är ett under.
Christmas Chestnut
Nu ska jag alldeles strax duscha och göra mig i ordning, och sen blir det nog en tur till Tesco. Lite frukt och mjölk skulle sitta fint. Frukt är gott som det är, och mjölken tänkte jag blanda med Baileys. Sen ska jag försöka övertyga John att springa iväg till UK Chicken och köpa middag till oss. Friterat sitter fint emellanåt!
Ett oroväckande postsystem
Men: Jag tycker verkligen inte om att postsystemet är byggt på tillit. Jag vill inte att de ska lämna mina saker till grannen utan min tillåtelse, och definitivt inte utan att skriva på lappen att det är mina saker de har lämnat. Det kunde lika väl ha varit Johns, Angies, Kayleighs eller Carolines saker...
De andra alternativen på lappen är skrattretande de också. De hade tydligen kunnat lämna paketet i mitt skjul, på min säkra veranda, eller i mitt garage (inte för att jag har ett skjul, en veranda eller ett garage, men ändå). Jag tycker det är löjligt!
2012
Nu ska jag och John se på den minst sagt omtalade filmen 2012, och ta reda på om den faktiskt är så bra som det påstås. Upp till bevis!
Hej så länge!
Välkommen hit!
Jag önskar er hjärtligt välkomna till min nya blogg!