I brist på annat

Jag har inte direkt delat med mig mycket av mitt liv här på senaste tiden, vilket somliga säkert tycker är tråkigt. Jag vet att jag mest skrivit om saker jag har köpt, men i motsats till vad man kanske skulle kunna tro beror det inte på att det är det enda jag fokuserar på här i livet... Jag tycker helt enkelt inte om att skriva om att jag har suttit hemma i pyjamas hela dagen och pluggat, sett på tv och läst tjejtidningar. Det känns inte vidare intressant.

Intressant kanske inte mina shoppingfynd är heller för den stora massan, men när jag själv tittar tillbaka på det jag skrivit gör det mig glad att påminnas om mina fynd. Att köpa fina saker får min i övrigt rätt trista vardag (hur roligt har man egentligen i tentatider?) att känns aningen mer färgglad.

Igår fyllde pappa år, och jag ringde givetvis och gratulerade på födelsedagen. "Nu är du halvvägs till 90!" sade jag glatt. Han var måttligt road. Haha! Och sedan var jag med och sjöng för honom i högtalattelefon. Problemet är bara att jag inte kan höra de andra när jag själv pratar, så jag kände mig en smula pinsam som sjöng högt och ljudligt för en telefon. Pinsam är en härligt familjär känsla... I quite like it. ;)

Kommentarer
Postat av: Mulvishead

Du sjöng väldigt vackert - och ja, det är säkert, jag o D sjöng också, vi såg till att vara pinsamma tillsammans!

å pappan fick en lite tår i ögonvrån (vet dock inte om det var på grund av att han blev så rörd av vår sång eller om sången klingade så illa att han inte visste riktigt vad han skulle ta sig till...)

2010-05-27 @ 19:00:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0